oppa!

'J-dorama är såååå förra året' säger den lilla djävulen på min högra axel, trots att jag för stunden följer hela fyra. Vad jag vill säga är att den nya trendflugan har gått ett par steg norrut på kartan och placerat sig i det både politiskt och kulturellt splittrade Korea. Min tidigare (efter diverse intriger) japanske vän Tatsuro var alltid mycket skeptisk till den nya hypen över den koreanska kulturen. Dessutom har det på de större namnen europeiska filmfestivaler i år snackats om hur de koreanska bidragen speciellt utmärkt sig, vilket jag verkligen såg som en bekräftelse på min teori.

Nu till en liten jämförelse, med mina och Tatsuro-sans dialoger som använd källa. Japanska kvinnor som tröttnat på tillskott i den japanska idolbranschen har på sistone börjat parallellt haka på den koreanska, i ren fascination över ansiktsdragen och jargongen som både påminner väldigt mycket om vad som finns på hemmaplan samtidigt som det ändå är nytt. Producers och bittra män som Tatsuro-san är istället grymt förbannade baserat på alla de år som Korea apat efter den fankulturen som Japan renhjärtat påstås ha grundat.

Tydliga mönster finnes inom k-dramans värld. I norr är en klar majoritet av handlingarna bestående av krigsberättelser med stor tyngd på heder och cry cry cry, osv osv osv. I söder är det istället extremt mjäkigt fyllt av pimp-boybandmedlemmar som fastnar för vanliga tjejer, slemmiga soundtrack och släktintriger. Jag anar starkt att Tatsuro hellre skulle spöa en sydkorean än en nord med tanke på vad som motsvarar de klassiska j-doramorna mest.

Att kommentera fula klädesval i båda genrer är dessutom minst 50% av nöjet. Och för att inte tala om soundtracken, åh herregud! Soundtracken! Att bildgoogla på ngn av artisterna som är med på dem vore som att dränka sig själv i en skål med smör. Kroppsspåket är nog det jag börjat komma att älska mest.. det är ljuvligt! Karaktärerna är alltid förbannade, artikulerar varenda litet ansiktsuttryck väl med superupphöjda ögonbryn och tycker konstant synd om sig själva.

Så.. varför gillar jag egentligen detta? För att det är en mycket medryckande, rolig och kravlös förgrening av mitt intresse för asiatiska dramaserier. Det finns inget jävla Rome, Nip/Tuck eller Lost som knäcker det kravlösa i en god dorama. Så se en! Och gärna en rolig i stil med I'm Sorry I Love You från 2004.