Friday, January 19, 2007

golddigger

Vart är den? Rent teoretiskt har jag grävt tillräckligt djupt nu för att jag ska kunna se den. Jag hittar bara ännu mer jord, ännu mer av alla andras jord. Jag ser hur deras jord har varit glödande länge, starkt och stabilt. Jag trodde att jag befann mig på fast mark men det sprack och krackelerade fort som fan. Prestationsångesten är en tjock dimma. Eller nej förresten, snarare en månglagrad hinna som trivs hos mig. Prestera, skapa, genomföra, fixa, kirra NU! Nu nu nu och inte sen. Jag får huvudvärk och gräver ännu djupare för att försiktigt kunna fokusera på något annat.

Jag vill verkligen hitta den nu. Det är på tiden. Vart är du? Min alldeles egna skill, som jag med ensamrätt får vara stolt över. Jag har bemästrat den och den ska på samma sätt bemästra mig och samtidigt också spegla min personlighet. Jag har dig inte utan fortsätter att vara mångsysslare, eller i detta fall en grävare. Det är inte svårare än att jag helt enkelt vill kunna, veta, ta intiativ och allt det där. Jag vill inte gräva längre eftersom alla andras jord runt omkring gör det lite mörkt sisådär. Ingen direkt avundsjuka, utan mer en distraktion. Är mitt mål just nu för stunden att gräva? Är det mitt enda alternativ? Jag ser ibland den fasta marken när jag drömmer, men det behöver å andra sidan inte betyda något. Jag gräver vidare och jag måste nog ändå erkänna för mig själv att jag är jävligt bra på att gräva.